Släktföreningen Gulin-Pinomaa

Släktförening

Förr i världen höll släktingarna kontakt med varandra på olika sätt, till exempel medelst brev och besök. I slutet av 1970-talet var situationen redan annorlunda: alla släktingar kände inte varandra, eftersom vi redan var över 100 personer. Besök hos släktingar var ganska sällsynta och telefonen hade ersatt brevet som kommunikationsmedel. Släktföreningen Gulin-Pinomaa bildades år 1979 för att starka kontakterna mellan våra släktmedlemmar emellan.

Sedan 1955 har våra släktingar träffats vid jultiden i Helsingfors för att dricka kaffe och träffa varandra. Denna tradition har kallats för ”Ainos julkaffekalas”, eftersom vår avlidna tant Aino initierade denna tradition och var också en så kallad ”sammankallare” för hela släkten. Denna tradition är fortfarande mycket levande: i december träffas vi på Ainos julkaffekalas – år 2018 var vi över 100 personer. Andra aktiviteter är till exempel ett årsmöte i mars och G-P Golf på sensommaren. Tidigare brukade vi ha ett så kallat Stora släktmötet under ett veckoslut vart fjärde år, men den traditionen är inte längre på plats. Släktföreningen publicerar också årligen en tidning som på finska kallas ”Pinon Sanomat” och på svenska ”Gulins Underrättelser” – år 2018 utkom den 39 årgången.

Alla som har mor eller far född i släkten eller som har blivit ingifta i den, hör till vår släkt. Släkten använder två olika efternamn: Gulin eller Pinomaa.

Kort släkthistoria

Släkten Gulin kommer ursprungligen från en socken benämnd Linneryd som ligger i Kronobergs län och Växjö biskopsstift i Sverige. I Linneryd levde Nils Abrahamsson (1) med sin hustru Ingegerd Persdotter i början av 1700-talet. Tyvärr finns det mycket litet information om dem. Nils och Ingegerd fick två barn i Linneryd: sonen Abraham och dottern Kirstin.

Sonen Abraham Nilsson (2) föddes den 8 september 1730 och dog den 14 augusti 1781. Han gifte sig med Elin Jonsdotter den 20 april 1760 och de fick sex barn. Den äldste sonen Paul Adolf (3) föddes den 9 september 1768 och dog den 4 december 1825 i Lovisa (på gravstenen är hans dödsår felaktigt inristat: 1845). Hans första hustru var Lisbet Nilsdotter. Paul Adolf flyttade först till Ronneby i Sverige och sen till Karlskrona i Sverige. Innan han ensam flyttade till Lovisa i Finland ändrade Paul Adolf antagligen sitt efternamn till Guhlin. I Lovisa ingick han nytt äktenskap denna gång med Maria Charlotta Sarlén den 29 april 1802. Paul Adolf och Maria Charlotta fick sju barn.

Den äldste sonen var Alexander Gulin (4) (född den 20 september 1808 i Lovisa och död den 1 december 1869 i Vederlax). Efter Maria Charlottas död ingick Paul Adolf nytt äktenskap denna gång med Anna Kristina Wikman, med vilken han fick ännu ett barn. Alexander blev präst och han arbetade i flera församlingar. Han gifte sig med Katarina Elisabet Stråhlman den 25 mars 1840. Det nionde av de tolv barnen var Arthur Lorentz Gulin (5), som föddes den 24 juli 1855 i Vederlax. Arthur följde sin fars spår i fråga om yrkesval och blev också präst. Han gifte sig med dottern till sin förste överordnade Bertha Kristina Sarlin. Arthur Lorentz och Bertha fick åtta barn: Eero Arthur (6)  (född den 20 oktober 1885 i Ruokolax), Walter Alexander (6)  (född den 31 maj 1888 i Lemi), Lauri Johannes (6)  (född den 31 januari 1890 i Lemi), Veli Nathanael (6)  (född den 7 januari 1892 i S:t Michel), Eelis Gideon (6)  (född den 29 december 1893 i S:t Michel), Lennart Bernhard (6)  (född den 13 april 1901 i S:t Michel), Aino Kaarina Amanda (6)  (född den 3 oktober 1904 i S:t Michel) och Anna Kristina (6)  (född den 24 september 1908 i S:t Michel).

I vår släkt Gulin-Pinomaa använder vi termen ”klan”. Denna term hänför sig till Arthur Lorentz Gulins söner, med andra ord hör våra släktmedlemmar till Eeros, Walters, Lauris, Velis eller Lennarts klan vilken bror som är hans/hennes förfader. Eelis, Aino och Anna Kristina hade inga barn. Nuförtiden är vi över 200 avkomlingar vid liv.

Obs! Märket “(5)” efter persons namn beskriver lineär generation från Nils Abrahamsson.